Archive for arbetsro

Säger inte

… att det är vettigt, nyttigt eller klyftigt.

Men det är jäkla  kul. Att Photoshopmåla egna julkort, särskilt när man gör det med fel hand och en spretig datormus. Det blir liksom sådant man alls inte hade räknat med, sådant som gör att överraskningarna står som granbarr i julemattan.

 

Carolsjulkort

 

Och med det får det nog räcka med loggar för det här året. Sade hon ganska beslutsamt…

Annonser

Kommentering av

Det enda som hjälper

… är att

Namnlöst-1

Och så förstås att Photoshopmåla med fel hand.

Inte klokt vad lite som behövs för att man plötsligt ska glömma bort sitt tungsinne!

Kommentering av

På något sätt måste man beundra dem

… för deras ork, menar jag. Alla dessa skräppostare som varje dag hittar fram till ens ebrevlåda och vill att man ska köpa idiotiska saker till sin snopp (förstoringar, stånd och kvinnor). För även om de måste vara jävligt korkade – eller bara slöa – som inte klarar av att åtminstone rikta sig till den rimliga målgruppen, nämligen män, så kan man i alla fall se att några av dem är extra energiska i sina lurendrejiga ansträngningar att pracka på en skit som man verkligen verkligen VERKLIGEN inte vill ha.

Senaste exemplet var ett ”You have received an E-card” så där lagom i Halloween-tider när det är lätt hänt att vänner skickar just e-kort. Men detta kort kom inte från någon vän. Det kom från en överraskande välformulerad typ, anonym såklart, som tog sig jolmig tid att förklara sig djupt förälskad i lilla mig och därför ville att jag skulle klicka på länken till kortet.

Gjorde jag förstås inte.

Men jag retar ihjäl mig på att jag lurades öppna mailet över huvud taget. Jag menar, mitt bestämda intryck är att mänskligheten i gemen är så  intresserad av porr att äckelkrängarna redan tjänar alla de pengar de behöver. Så varför kan de inte nöja sig med det, luta sig tillbaka och ta några millenniers paus från det vansinnigt ohyggligt enerverande tröttsamma skräppostandet?

Comments (5)

Givande intensivkurs inför NaNoWriMo

På sin blogg, Screenwriting Tricks for Authors, har generösa författaren Alexandra Sokoloff lagt upp en rad kloka lektioner med tillhörande arbetsuppgifter för alla som vill lära sig skriva bättre. Och så här inför NaNoWriMo  känns det nog väldigt bra för dem som ska vara med (inte jag, snyft) att med hjälp av Sokoloffs breda insikter konkret få jobba sig fram till bästa romanidé och arbetsmetod.

Kommentering av

Detta måste vara en bra dag

… för i dag kan jag bara hitta 3 saker som gör mig nervig:

1. Människor som vill sticka mig med nålar. Eller ännu värre, som vill lära mig hur jag själv sticker mig med nålar

2. Oersättliga mattelärare som sticker på semester när jag behöver dem som bäst

3. Människor som vill mig viktiga ting – och ringer från hackiga mobiler som sticker hål på samtalet. (”…så då räknar jag med att du [hack] senast [hack] så att [hack]…”)

 

Tur att jag precis hittade Rebekka Karijord och hennes musik som är så vacker och lugnande för nerverna att det nästan gör ont (om man inte blir störd av den deppiga animationen – men då är det bara att blunda och lyssna desto bättre)

Kommentering av

Och det finns fler

… som stryker allt, det mesta, eller åtminstone 90%, av det de skriver.

Tänker på Dmitrij Sjostakovitj, som förutom att vara en makalös kompositör, också hade förmågan (enligt vänner som är insatta i ämnet) att lämna  ifrån sig sina verk utan att haka upp sig på det han insåg skulle ha kunnat göras annorlunda eller bättre.
Alla former av förbättringsidéer lade han i stället in i sina nästföljande verk.
Smart. Kan man bara leva enligt den taktiken kommer aldrig vare sig livet eller produktionen att gå i stå.

Det ösregnar i dag. Vi skulle ha rest bort men pengarna kom i vägen. Känns skitsynd att inte vara ett av alla de där riskkapitalföretagen som lever loppan just nu … fast, just det, så var det ju, om inte jag och en massa andra helt vanliga hel- och halvfattiga slitvargar funnits skulle de ju faktiskt inte ha kunnat leva loppan. Tur också att de har Reinfeldt & Co som bevakar deras intressen, annars hade jag nog börjat oroa mig för dem.

Kommentering av

Mata kreativiteten

Jag minns hur en av mina vänner tittade skeptiskt på mig när jag berättade att jag numera pluggar matematik. Reaktionen var att matematik skulle sakna alla former av kreativitet och enbart vara till för kadaverdisciplinerade stelbeningar. Men jag säger att matematik är vackert och roligt och späckat med samband som är både uppfriskande logiska och härligt mystiska (ta bara det märkliga talet e).

Inte för att jag själv är särskilt bra på matematik. Än. Men min förhoppning är att så småningom kunna bli ett riktigt uträkningssnille. Vilket jag är säker på kommer att kunna hjälpa mig att skriva bra och ännu bättre.

Det är helt enkelt nödvändigt (åtminstone för mig) att ta paus från orden då och då och syssla med något annat som är precis lika roligt, till exempel musik, teckning, fotografering, meditationslöpning, eller varför inte … matte? Allt för att få nya infallsvinklar på skrivtänket. Det handlar, kort sagt, om näringsintag. För man är vad man äter, och man skriver det man är.

Är man intresserad av matematik hittar man i stort sett allt man behöver om man beger sig till (engelskspråkiga) Khan Academy. Där hittar man även gratislektioner i ämnen som fysik, programmering, konsthistoria, animation, kemi, ekonomi, m.m.

Comments (4)

Older Posts »