Archive for skrivrapport

Dan för länge sen

Det är kul att fylla år trots att alla utom syrran och käraste sambon – tack, mina raringar! – tjatar om hur vaaansinnigt gammal jag tydligen har blivit. Men det är helt okej, jag har redan sett ut en turkos rollator.

Dessutom har jag skrivit ytterligare en kortnovell till den däringa skrivartävlingen med deadline 15 januari (hoppas jag, så att det inte var 13 januari som det stod i någons blogg). Hur som helst, det var bannemej ännu enklare och roligare att skriva än förra gången, och resultatet blev därmed också ännu bättre. Jag är så nöjd och glad att jag nästan pöser över.

Carolsbirthday2013

Nu ska jag gå och lukta lite på blommorna och lyss till ljudboken som låg bland prelellisenterna: Den tomma stolen av J.K. Rowling.

Annonser

Comments (2)

Finemang

Jaha. Novellen blev klar, och jag känner mig väldigt belåten med resultatet.

Det är inte helt lätt att på blott 2 sidor hinna få ihop en vettig intrig med början-mitt-slut, men just nu känns det som om jag lyckades med uppdraget utan några större problem annat än de rent fysiska som tangenttryckarjobb numera innebär. Själva skrivandet var dock himla roligt, och till min förvåning var även redigeringsfasen det. Det är precis så jag vill att det ska kännas, alltid!

Så, vad var det jag gjorde den här gången som skilde sig från hur jag brukar gå till väga?

* Bestämde mig på förhand vad konflikten skulle handla om och hur det hela skulle sluta – men det gör jag i och för sig alltid.

* Räknade ut på ett ungefär var någonstans i texten vändpunkterna måste komma. Det gör jag också alltid.

* Därefter fick orden och infallen komma precis som de ville, utan censur. Det är något som jag visserligen alltid försöker göra, men detta var första gången som jag lyckades fullt ut. Och häpp, plötsligt hade jag fått ihop en bastext som var sprallig och livlig och som det sedan var jättekul att få bearbeta.

Allt jag undrar nu är om det var det superkorta formatet som bäddade för denna skrivarglädje. Eller kommer jag att kunna använda insikterna i denna uppenbarelse även i andra sammanhang?

Ska bli mycket spännande att se.

Comments (8)

Så bråttom man kan få

… när man den 26 november upptäcker att novelltävlingen som man trodde hade deadline 31 december i stället har deadline 1 december. Tänkte såklart ”inte en chans, jag hinner aldrig”.

Och det hade jag förstås helt rätt i. Det hindrade mig dock inte från att försöka. Och jag tror nog att jag lyckades få ihop en mänsklig  och bra historia. Men jag hann inte korta ner texten till den rekommenderade längden, och inte heller hann jag göra en avslutande korrekturläsning. Vad jag hann var i stället att bråka med skrivaren, krafsa ner spretiga bokstäver på ett kuvert, slänga mig iväg till postterminalen och i sista sekund få med brevet med kvällens sista posttransport till Malmö.

Så om inget konstigt inträffade i den andra änden av hanteringen så nådde alltså novellen sin destination i dag, denna lätt kylslagna fredag. Men, även om den nu gjorde det så inbillar jag mig inte att man ska kunna skicka in en oönskat lång historia med medslunkna stavfel och sedan tro att någon i juryn ska orka bry sig när de förmodligen redan sitter och kippar efter andan bland tusentals inkomna bidrag.

Ändå gjorde jag det, kämpade på och gnetade och slet mot klockan. Och när kuvertet slutligen for iväg söderut kändes det som en äkta seger.

Fast visst, en monetär seger hade inte suttit fel den heller.

Comments (6)

Nanoedmo

Hakade på NaNoWriMo ändå. På sätt och vis, eftersom det för min del snarare är fråga om en ”national novel editing month”. Vilket är ganz verboten, jag vet. November månad ska användas för att skriva helt nytt. Inte för att peta med redan skrivna ting.

Men dels är det kroppen som inte riktigt vill samarbeta vid tangentbordet, och dels känner jag mig så sabla skrivkreativisolerad för stunden (alla jag känner på skriva-fronten har lagt av eller börjat flockas på Facebook  – vilket frestar mig noll). Så jag bestämde mig för att helt fräckt åka surfbräda på gemenskapen och de uppfriskande peppraten i november månads goda skönlitterära krafter.

Och det känns fint. Har kommit halvvägs i bearbetningen. Dags att lägga på en rem så att första genomröjningen av textmaterialet är färdig lagom till det att alla andra lägger sista handen vid hundratusentals nya 50000-ordsromaner. Fantastiskt bara att få tänka tanken. November. En stilig månad.

Comments (6)

Luften går så lätt ur

Vad ska de vara bra för, lärare som spelar oschysst genom att slänga åt en prov som man inte har en chans att klara därför att det inte är kunskaperna som testas utan stresståligheten vid tidsnöd? En liten lustifikation som sker med hjälp av massor av stora krångliga och utredande frågor vilka ska besvaras under pyttigt med tid.

Men jag hade fan inte tänkt bli någon actionhjälte rekryterad på basis av hur kyligt snabbtänkt hon är i pressade situationer. Jag hade tänkt att jag skulle genomföra kursen med ett betyg som visar vilka kunskaper jag tillägnat mig.  Hade hoppats att det skulle ge en dörr in i ett annat liv, och jag har kämpat hårt för att lära mig – och tyckt att det varit kul. Ända tills nu. Känns trist att vara i händerna på folk som så obekymrat stampar på alla timmar man lagt ner…

It’s not about The Lost Ark  but about The Lost Spark.

Som tröst är det tur att käraste busbon nyss blivit färdig med sin egenproducerade skiva, ”Source of Light – a Legend”, inspelad i Golden Moor Studio. Underbar musik som bara växer och växer för varje lyssning. Dramatisk och rofylld på samma gång. Jag spelar den nonstop medan jag skriver. Lovely!

Kommentering av

Förbryllande

… hur många förklarande slängar och styrande ord som jag upptäcker i lägga-sista-handen-vid-berättelsen-steget av mina texter.

Jag som inte ens gillar när man som läsare får saker skrivna på näsan. Jag som aktivt försöker hålla mina berättelser borta från den sortens tilltag.

Måste helt enkelt vara det undermedvetna som blandar sig i leken och saboterar. För det är verkligen sabotage. Och ett lagbrott. Paragraf 1 i Skrivarvandalbalken säger:

”Läsaren är alltid en klok person som har mänsklig rättighet att i lugn och ro skapa sig en egen förståelse av den skrivna texten. Därmed är författarens varje ansats till förklarande slängar och styrande ord strängeligen förbjuden. Överträdelse beivras med utebliven efterrätt.”

Comments (3)

Och det finns fler

… som stryker allt, det mesta, eller åtminstone 90%, av det de skriver.

Tänker på Dmitrij Sjostakovitj, som förutom att vara en makalös kompositör, också hade förmågan (enligt vänner som är insatta i ämnet) att lämna  ifrån sig sina verk utan att haka upp sig på det han insåg skulle ha kunnat göras annorlunda eller bättre.
Alla former av förbättringsidéer lade han i stället in i sina nästföljande verk.
Smart. Kan man bara leva enligt den taktiken kommer aldrig vare sig livet eller produktionen att gå i stå.

Det ösregnar i dag. Vi skulle ha rest bort men pengarna kom i vägen. Känns skitsynd att inte vara ett av alla de där riskkapitalföretagen som lever loppan just nu … fast, just det, så var det ju, om inte jag och en massa andra helt vanliga hel- och halvfattiga slitvargar funnits skulle de ju faktiskt inte ha kunnat leva loppan. Tur också att de har Reinfeldt & Co som bevakar deras intressen, annars hade jag nog börjat oroa mig för dem.

Kommentering av

Older Posts »