Kloka ord från en sedan länge död kvinna

Nellie_Bly

Hittade en artikel om journalisten Nellie Bly som wallraffade långt före Wallraff och som slog Phileas Foggs jordenruntrekord med hela 8 dagar och som dessutom var uppfinnare. Allt det där skulle vara en bedrift även i dag, men Elisabeth Jane Cochrane, som hon egentligen hette, föddes redan 1864.

Kan inte sluta fascineras över hur vansinnigt viljestark hon måste ha varit för att orka strunta så fullkomligt som hon gjorde i alla som sa åt henne vad hon kunde och inte kunde, vad hon fick och inte fick.

Det är väldigt uppfriskande att läsa hennes egen skildring av hur det gick till när hon gav sig ut på den rekordslående reportageresan jorden runt. Faktum är att läsningen är så uppfriskande att jag varit tvungen att göra Fästisar (lyser vackert och uppfordrande på datorskärmen) av några av hennes reflektioner, bland annat:

”If you want to do it, you can do it. The question is, do you want to do it?”

och

”If we want […] to accomplish anything ourselves, it will never do to harbor a doubt as to the result of an enterprise.”

(Båda citaten är hämtade ur Around the world in seventy-two days av Nellie Bly)

Annonser

Comments (2)

Efter mycket letande

… hittade jag ”Do not I love thee” i en version som lät ganska äkta och nära intill det lite medeltida sätt de sjunger den på i ”Lawless”, en film som dröjer sig kvar länge, länge tack vare ursnyggt bildberättande, övertygande skådespelarprestationer samt (mestadels) finfin musik.

bröderna bondurant

Filmen (baserad på Matt Bondurants roman The wettest country in the world) handlar om de tre bröderna Bondurant som lyckats hitta en nisch i förbudstidens USA och som det går hyfsat bra för, ända tills en überkorrumperad åklagare och superüberjävlig inspektör träder in på scenen. Då börjar mycket tråkiga saker hända.

Men bröderna som inte är några veklingar, och som alla har sina egna speciella ”krafter”, är inte beredda att rulla över på rygg bara så där…

Om jag tänker bort de onödiga scenerna med närbildsvåld, samt de obegripliga scenerna med nakna kvinnor, så konstaterar jag att ”Lawless” är en film som jag nog måste se om inom kort. Om inte annat så för att höra den häftiga musiken som Mia Wasikowskas rollfigur spelar när hon introduceras för minstingbrorsan i familjen Bondurant – för att inte prata om den underbara psalmen hon sjunger med sin filmprästpappas församling (”Do not I love thee”) när minstingbrorsan Bondurant springer ifrån sin sko (lite grann som Askungen, inser jag nu, fast med svett och skäggstubb).

Kommentering av

Författare om författande

Det här var lite skojigt och inspirerande, en rad (engelskspråkiga) författare som får svara på en rad författarrelaterade frågor.

I snabb översättning är frågorna och svaren följande:

Var skriver du någonstans?
”Jag har ett litet kontor.”
”Jag gillar inte att skriva hemma.”
”Oftast i sängen.”
”På fik.”
”Mitt ute på havet, om det är möjligt, i en specialbyggd kapsel.”
”Överallt där jag måste.”
”Jag gillar inte att skriva någonstans alls.”

Vilken fråga får du oftast?
”Jag får frågor om allt möjligt.”
”‘Hur lång tid tar det dig att skriva en dikt?'”
”‘Var kommer dina berättelser ifrån?'”
”‘Vilken är din favoritbok?'”
”Är det där verkligen sant? Har det där verkligen hänt dig på riktigt?'”
”‘Varför måste dina dikter vara så svåra?'”

Hur laddar du batterierna?
”Åh, du menar inte att koppla dem till elnätet, du menar mina personliga batterier…?”
”Jag rastar hundarna varje morgon.”
”Jag åker längdskidor.”
”Jag promenerar i skogen och i huset.”
”Jag simmar varje dag.”
”Genom att duscha.”
”Jag reser.”
”Genom att sova.”
”Det bästa sättet jag vet är genom att läsa bra litteratur.”

Finns det något ord eller uttryck som du alltid stryker från dina texter?
”Nej.”
”Jag är frestad att säga ‘allihop’.”
”Förmodligen ordet ‘bara’.”
”‘Faktiskt’.”
”‘En hund skällde i fjärran’.”
”‘Tårtor’.”
”Jag tar inte bort något. Det är redaktörens jobb.”

Vem är författare?
”En författare är någon som inte kan låta bli att skriva.”
”Alla som skriver.”
”Alla som skriver regelbundet.”
”Man kan vara författare utan att egentligen skriva något.”
”Jag har inget svar på den frågan tror jag.”
”Alla som skriver, tror jag.”
”Bara de människor som absolut bara måste skriva.”
”Alla barn på dagis är författare.”

Undrar om svaren skulle bli annorlunda om det i stället var svenskspråkiga författare som intervjuades.

Comments (2)

Så var den väl kommen då, vintern

Advent

 

(Älskar den nya kameran!)

Comments (2)

Så bråttom man kan få

… när man den 26 november upptäcker att novelltävlingen som man trodde hade deadline 31 december i stället har deadline 1 december. Tänkte såklart ”inte en chans, jag hinner aldrig”.

Och det hade jag förstås helt rätt i. Det hindrade mig dock inte från att försöka. Och jag tror nog att jag lyckades få ihop en mänsklig  och bra historia. Men jag hann inte korta ner texten till den rekommenderade längden, och inte heller hann jag göra en avslutande korrekturläsning. Vad jag hann var i stället att bråka med skrivaren, krafsa ner spretiga bokstäver på ett kuvert, slänga mig iväg till postterminalen och i sista sekund få med brevet med kvällens sista posttransport till Malmö.

Så om inget konstigt inträffade i den andra änden av hanteringen så nådde alltså novellen sin destination i dag, denna lätt kylslagna fredag. Men, även om den nu gjorde det så inbillar jag mig inte att man ska kunna skicka in en oönskat lång historia med medslunkna stavfel och sedan tro att någon i juryn ska orka bry sig när de förmodligen redan sitter och kippar efter andan bland tusentals inkomna bidrag.

Ändå gjorde jag det, kämpade på och gnetade och slet mot klockan. Och när kuvertet slutligen for iväg söderut kändes det som en äkta seger.

Fast visst, en monetär seger hade inte suttit fel den heller.

Comments (6)

Nanoedmo

Hakade på NaNoWriMo ändå. På sätt och vis, eftersom det för min del snarare är fråga om en ”national novel editing month”. Vilket är ganz verboten, jag vet. November månad ska användas för att skriva helt nytt. Inte för att peta med redan skrivna ting.

Men dels är det kroppen som inte riktigt vill samarbeta vid tangentbordet, och dels känner jag mig så sabla skrivkreativisolerad för stunden (alla jag känner på skriva-fronten har lagt av eller börjat flockas på Facebook  – vilket frestar mig noll). Så jag bestämde mig för att helt fräckt åka surfbräda på gemenskapen och de uppfriskande peppraten i november månads goda skönlitterära krafter.

Och det känns fint. Har kommit halvvägs i bearbetningen. Dags att lägga på en rem så att första genomröjningen av textmaterialet är färdig lagom till det att alla andra lägger sista handen vid hundratusentals nya 50000-ordsromaner. Fantastiskt bara att få tänka tanken. November. En stilig månad.

Comments (6)

Soon, my precious

The Hobbit, snart kommer den på bio. Jag tänker se den. Alla gånger. För om inte annat så kommer Gollum att vara värd hela biljettpriset, det ser jag redan på sjuminuterstrailern – som för övrigt sammanfattas väldigt roligt av SVT Filmbloggens Kristoffer Viita.

Hoppas dock att det där med döda djur är elaka rykten och ingenting annat. Om påståendena visar sig vara sanna, ja, då tar jag tillbaka det där med att jag ska se filmen. Gollum eller ej, då bojkottar jag.

Kommentering av

« Newer Posts · Older Posts »